fittah

Jag är inte sån som tycker att det är snyggt med platina blont hår, supersminkat fejs och uppklädd till max som om man skulle på fest när det bara är en vanlig skoldag. Jag förstår inte varför man känner att man måste klä sig så extremt utmanande och "barbie-aktigt". Jag tycker att det är fint att vara naturligt fräsch, vara sminkad men ändå kunna se ens söta fina fräknar. I överlag anser jag, genom erfarenhet med fjortisar, att denna barbie bara är en yta, en sorts fasad som är uppbyggd för att personen i själva verket är en osäker flicka som inte är nöjd med sig själv och gör vad som än krävs för att få någon sorts uppmärksamhet. Och jag lider verkligen med dom här tjejerna. Jag tycker synd om dem. Tänk att inte kunna känna sig nöjd med sitt naturliga jag? Att inte känna att man blir uppskattad för den man är, utan måste bli någon villig sönderblonderad sak för att bli bekräftad.  Men visst, jag säger inte att jag är fullt nöjd med mig själv. Verkligen inte. Jag har komplex och "insecurities" om mig själv som jag inte kommer över riktigt. Men det skulle aldrig kunna gå så långt att jag blir så som dessa stackars tjejer. Jag vet egentligen att jag är fin, jag vet att jag är en bra person, jag vet att folk uppskattar mig och älskar mig för den jag är. Ändå undrar jag ibland vad mina nära och kära ser i mig. Ibland behöver man bara få höra från dem att dom tycker om mig för mig, och skulle inte förbättra eller ändra en enda liten pyttesak med mig.

Men för att avrunda det hela, så vill jag bara säga att om fjortisar är nöjda (eller tror sig vara nöjda) med att vara fjortisar, så låt dem. Jag har alltid irriterat mig på hur patetiska de ser ut i sina rosa minikorta kjolar och klänningar och deras idominläppar, men ja har insett att så länge JAG är nöjd med mig själv, så borde inte jag bli störd över andra runt omkring mig. Och jag har lärt mig, att bara för att de ser ut som uppblåsta barbie dockor, betyder inte det att de är korkade. Fjortisar kan vara intelligenta underbara personer med hjärtan av guld.


Ja..det var bara en sak jag hade i tankarna. :) Kom hem från Turkland i lördags(igår) skriver ett inlägg om det senare.
Skola imorgon... *suck* Nu ska jag ringa min underbara pojkvän som jag älskar så otroligt mycket. Det går inte att beskriva med ord :) <3 


Ciao <3